Handelsbanken Långränta

Förvaltarkommentar första kvartalet 2026 Det första kvartalet inleddes med en relativt obekymrad syn på konjunktur- och inflationsutsikterna. Räntemarknaden prisade in räntesänkningar från centralbankerna och riskviljan var god, trots osäkerhet kring effekterna av omläggningen av den amerikanska ekonomiska politiken genom tullar samt förändrade geopolitiska värderingar. En central underliggande fråga är alltjämt om USA:s tullar kommer driva en betydande justering i dess bytesbalans, med motsvarande effekter på globala finansiella flöden, eller om det i stället rör sig om en omallokering bort från dollartillgångar. Det råder även delade uppfattningar om hur varaktig påverkan på inflationen blir och vem som i slutändan bär kostnaden. Under slutet av kvartalet kom dock spänningarna mellan USA, Israel och Iran att dominera marknadsutvecklingen. Iran-konflikten bidrog till en skarp stigande oljepriser, vilket förstärkte inflationsoron och fick investerare att ompröva sina tillväxtprognoser. Marknaden gick snabbt från att diskontera räntesänkningar till att prisa in räntehöjningar från den amerikanska centralbanken, Europeiska centralbanken och Riksbanken. Enligt vår bedömning är det inte givet att räntehöjningar är det mest ändamålsenliga svaret på en utbudsdriven inflationsuppgång orsakad av högre energipriser. Avgörande kommer vara hur varaktig denna inflationsuppgång bedöms bli, dess spridning till andra varor och tjänster samt vilka effekter den får på den efterfrågedrivna inflationen. I nuläget bedömer vi snarare att marknaden underskattar de negativa konsekvenserna för tillväxten. I Sverige väntas dessutom en sänkning av matmomsen dämpa inflationen under de närmaste månaderna, samtidigt som Riksbanken bedömer att efterfrågan redan är otillräcklig. Mot denna bakgrund har fonden, i linje med vår syn på en negativ och asymmetrisk global riskbild, bibehållit en övervikt i ränterisk med högsta kreditvärdighet (AAA), vilket belastade den relativa avkastningen något under den senaste månaden, även om exponeringen reducerats. Även övervikten i säkerställda bostadsobligationer samt obligationer utgivna av svenska kommuner och mellanstatliga organisationer påverkade det relativa resultatet negativt. Innehav i inflationsskyddade statsobligationer bidrog däremot tydligt positivt, liksom övervikten i statsobligationer jämfört med swapräntor. Fondens korta positionering i tydligt lägre ratade italienska statsobligationer har också bidragit positivt. Visa merVisa mindre